Resan känns ibland som att den är/varit lång. Jag började blogga i januari 2005 (den 13:e för att vara exakt. Var aktiv i en massa år, men efterhand mikrobloggar/sociala medier som framförallt Facebook och Twitter snodde åt sig alltmer av uppmärksamheten - och köttvärlden också pockade på min tid i form av föräldraskap och arbete - så rann det alltmer ut i sanden.
Min första egna "riktiga" hemsida/sajt hette Lancefestivalen (därav namnet på denna nystartade... Blogg). Premiär: 2006, kanske... Eminenta tjänsten Wayback Machine hintar i alla fall om att den såg dagens ljus framåt vårkanten det året. Jag uppdaterade och grejade och bra precis tio år senare registrerade jag även domännamnet jankjellin.se för att, som det heter, göda mitt personliga varumärke.
Men det var bara roligt en liten stund. Fram till att det började kännas som ett uppblåst CV och jag hade fyllt i allt jag redan gjort. Sedan blev det mer som en syssla att skjuta framför sig.
Så pajade en uppdatering och allt försvann. Det var inte första gången - och inte sista heller. Jag kan egentligen inte sånt här och Drupal är inte lika användarvänligt för en icke-kodare som t ex Wordpress. Men varför göra det lätt för sig? Och varför gråta över spilld mjölk (eller gamla blogginlägg som jag säkert skulle skämts ögonen ut mig för idag)?
Saker stod still. Lancefestivalen.se betalade jag för utan att egentligen använda den och till slut sade jag upp domänen. Men Lancefestivalen som idé eller koncept slutade inte existera. Inte heller hade den fötts i och med hemsidan från 2006. Nej. Lancefestivalen hade då redan existerat i mer än 10 år.
Född som ett salongsberusat infall på en öländsk folkhögskola var Lancefestivalen från början ett koncept för en antifestival (mer om det en annan gång). Klart som fasen att en uppsagd domän inte skulle kunna hindra den från att vakna igen.
Så här är vi nu. 2025. "Nya" Lancefestivalen. Jan Kjellin (punkt se).
Vi får se vad det hela landar i.