Filmåret 2024 - en statistisk översikt

Då var filmåret 2024 över och det är dags att sammanfatta hur det gick. Nytt för i år är - förutom den här sammanställningen - att jag förutom Filmtipset.se även börjat använda Letterboxd. (Jag är fortfarande aktiv på Fimtipset, men kommer att dubbelköra eftersom Letterboxd är snyggare, smidigare och erbjuder massor av rolig statistik. Dessutom är de snabbare med att lägga in nya filmer i sin databas.) Båda sajterna utgår från en femgradig betygskala, men Letterboxd erbjuder möjligheten att ge halva poäng, vilket i princip ger deras skala tio steg. Det här har vid flera tillfällen skapas viss dissonans i mitt huvud, då t ex en "svag fyra" på Filmtipset motsvarar 3,5 på Letterbox (eller sju poäng på en tiogradig skala).

Att betygsätta film

Något om hur jag tänker kring betygen kanske vore bra. Förutom att de är subjektiva - det kan inte nog understrykas - glömmer jag ofta vad varje betygssteg betyder. Men jag försöker hålla mig till Goodreads-metoden. Goodreads, som också använder en femgradig skala, har en stödbeskrivning till de olika stegen. Med avstamp i den ser min betygsskala ut ungefär såhär:

1 - Provocerande usel
2 - Dålig
3 - Ok
4 - Bra
5 - Fantastisk

Sedan får man försöka tänka sig nyanserna däremellan. Och acceptera att jag ändrar uppfattning/betyg ibland.

Startfakta

Vi börjar från början. Under 2024 såg jag 117 filmer med en sammanlagd speltid på 217 timmar. I snitt såg jag strax över två filmer i veckan - vanligtvis på en lördag, söndag eller måndag - eller tio i månaden. Söndagar var min vanligaste filmdag (totalt 30 filmer) medan det var extremt ovanligt att jag såg film på en onsdag (7 filmer).

Statistiskt sett var min vanligaste typ av film en engelskspråkig (97 filmer) skräckfilm (46 filmer) från USA (93 filmer), inspelad 2024 (9 filmer). Men min ideala film 2024 - om jag ser till snittbetyg och tidsperiod - skulle vara en tyskspråkig (snittbetyg 3,4), romantisk (snittbetyg 4) film från Storbritannien (snittbetyg 3,23), sannolikt inspelad på 2010-talet (24 filmer).

Årets filmer

Då går vi in på de stora utnämningarna. Det är är - utan inbördes rangordning - en slags tio-i-topp för 2024 med tre extra omnämnanden på slutet.

Årets första film: Ghostbusters: Afterlife - en ganska trevlig mysrysarkomedi som dock inte lämnade några större avtryck.

Årets sista film: Spider-Man: Far From Home - även den trevlig men ytlig och kanske lite för rolig för sitt eget bästa.

Årets längsta film: Schindler's List - hade den inte blivit så pekoral på slutet hade detta drama om Förintelsen fått full pott. 

Årets kortaste film: Blutige Exzesse im Führerbunker - denna lågbudgetkortfilm av Jörg Buttgereit handlar om Hitler som väcker upp Eva Braun och en SS-soldat från de döda. Ett tema som inte kan misslyckas.

Årets nyaste film: Joker: Folie à Deux - efter att ha läst åtskiliga sågningar av den i social medier blev jag glatt överraskad av den här annorlunda, men mörka fortsättningen på Arthur Flecks äventyr.

Årets äldsta film: The Great White Silence - en dokumentär från 1924 som följer Robert Scott på hans ödesdigra expedition för att nå Sydpolen. En makalös filmupplevelse och kanske en av årets största överraskningar.

Årets seriösaste film: 12 Edsvurna Män - med ett snittbetyg på 4,6 (jag gav den en 4) på Letterboxd och en hedrande femteplats på IMDb's top 250-lista var detta årets högst ansedda film.

Årets sämsta film: The Star Wars Holiday Special - en "fascinerande dålig" TV-special som red på Star Wars-vågen är inte bara usel i allmänhetens ögon. Även jag stämde in i kören och gav den en välförtjänt etta i betyg.

Årets mest omtalade film: Get Out - Jordan Peeles regidebut från 2017 var den av mina sedda filmer som flest användare hade något att tycka till om. Själv var jag lite kluven och gav den 3,5 i betyg. 

Årets minst omtalade film: Kemira: Diary of a Strike - det är bara jag och 43 andra Letterboxdanvändare som har sett den här skildringen av en gruvarbetarstrejk i Australien (att jämföra med Get Out, som setts av 4 miljoner användare). Den var dock inte riktigt vad jag hade förväntat mig och landade tyvärr på bara 2,5 i betyg.

Tre av filmerna jag såg det här året hann jag se två gånger. Poor Things såg jag först på bio och sedan köpte jag den på blu-ray. Natural Born Killers såg jag två gånger med bara lite mer än en månads mellanrum, liksom Pirates of the Carribean: I Främmande Farvatten, som jag först såg på en familjefilmkväll (vi övertalade 18-åringen genom att låta henne bestämma) och sedan när jag fick för mig att se alla Pirates...-filmer i följd på semestern. (Faktum är att varannan film jag såg, hade jag sett någon gång tidigare!)

Årets filmarbetare

Utan skådespelare och regissörer (och manusförfattare, fotografer, producenter, kompositörer, filmstudior m m) blir inga filmer gjorda. Tre utmärkelser bjuder jag på i år, främst för att övriga kategorier (presenteras under rubriken Nördfakta nedan) inte kändes helt representativa, då de flesta var knutna till olika franchiser, vilka jag sett många filmer inom. Kanske blir det annat ljud i skällan nästa år?

Årets skådespelerska: Jamie Lee Curtis - Med sju filmer under bältet (åtta om man räknar hennes röst-cameo i Halloween III - Season of the Witch) blev hon den skådespelare jag såg i flest filmer förra året. 

Årets skådespelare: Jon Favreau vann i en oerhört jämn kamp med Johnny Depp, Robert Downey, Jr., Kevin McNally, Donald Pleasence, Willem Dafoe, J.K. Simmons och Geoffrey Rush. Det är fan ingen dålig bedrift av killen som i princip bara är känd för sin roll som "Happy" Hogan i Marvel-franchisen!

Årets regissör: Ridley Scott bär ansvaret för bl a Bladerunner och Alien. Han var den regissör, vars filmer jag såg flest av under 2024.

Nördfakta

Det som blev över.

Årets producent: Malek Akkad (Halloween-franchisen)

Årets manusförfattare: Ted Elliott & Terry Rossio (Pirates of the Caribbean 1-4)

Årets författare: Stan Lee (MCU-franchisen)

Årets filmfoto: Dariusz Wolski (Pirates of the Caribbean 1-4, Prometheus, Alien: Covenant)

Årets kompositör: John Carpenter (Halloween-franchisen) 

Årets filmstudio: Columbia Pictures